Jag erbjuder

Fakta om sorg

Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor. Försök att läka hjärtat med hjälp av huvudet misslyckas eftersom huvudet är fel verktyg för uppgiften. De flesta av oss verkar ha blivit socialiserade till att försöka lösa våra problem med hjälp av vårt intellekt, vilket gör att oförlöst sorg blir till ett problem.

Vad är sorg?

Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion på en förlust av något slag. Sorg är alla de ofta motstridiga tankar och känslor som våra förluster väcker inom oss. Hur förlusterna upplevs är individuellt, men dödsfall och skilsmässor är oftast smärtsamma.

Ofta förknippas sorg med dödsfall och skilsmässor. Sorgereaktioner kan dock utlösas av en rad olika förluster och förändringar. Exempel på händelser som kan utlösa sorg är separationer, övergrepp av olika slag, relationsproblematik (till partner, föräldrar, barn, vänner, kollegor), egen eller annans sjukdom, att förlora ett husdjur eller att livet inte blev som man hade tänkt sig.

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

• En känsla av bedövning
• Humörsvängningar
• Koncentrationssvårigheter
• Oregelbunden sömn
• Förändrade matvanor
• Energiförlust

Hur reaktionerna ser ut i praktiken är dock väldigt individuellt, samt varierar även hos varje enskild person över tiden. Vad vi beskriver är ingen tidsbestämd process som sker i stadier, utan kan bättre beskrivas som ett flöde som böljar fram och tillbaka. I detta sammanhang kan det även vara lämpligt att nämna att det inte är tiden i sig som avgör om sorgen läker, utan det är vad man gör under tiden.

Myter om sorg

Att känna sorg när man är med om en förlust är normalt och naturligt. Däremot saknar de flesta av oss kunskap om hur man genomför ett sorgearbete. Istället florerar en massa myter och rädslor kring sorg i vårt samhälle. Bristande kunskap och isolering är de två främsta anledningarna till att sorgen förblir oförlöst.

Ett exempel på detta är att sorg ofta förväxlas med depression. Medicinering ger i dessa fall oftast bara en tillfällig lindring.

Många av samhällets föreställningar om hur man ska hantera förluster kan summeras i sex myter. Dessa är så vanliga att de flesta av oss känner igen dem.

Här följer de vanligaste myterna:

• Var inte ledsen
• Var stark (för andras skull)
• Sörj i ensamhet
• Tiden läker alla sår
• Ersätt förlusten
• Håll dig sysselsatt

”Tiden läker alla sår” är ett exempel på en myt som får oss att tro att vi kommer att må bättre bara vi låter tiden gå. Vi känner till människor som väntade i 20-30 år eller längre utan att må bättre. Tvärtom fördjupades deras smärta.

Omgivningens reaktioner

Medan den sörjandes reaktioner är normala och naturliga bottnar omgivningens reaktioner ofta i okunskap och rädsla. Sörjande söker på ett naturligt och hälsosamt sätt ofta tröst och hjälp från sin omgivning.

Istället kan omgivningens reaktioner ofta sammanfattas i följande punkter:

• De vet inte vad de ska säga
• De är rädda för våra känslor
• De intellektualiserar och ger svårföljda råd
• De lyssnar inte på oss
• De försöker byta samtalsämne
• De vill inte tala om döden

Sammantaget bevarar detta en rädsla för att visa de normala känslor som följer på emotionella förluster, vilket gör att vi börjar låtsas som att vi mår bra när vi egentligen inte gör det. För att inte bli helt ensam börjar den sörjande hålla färgen utåt och säga att allt är bra, fast det egentligen kanske inte är det. På detta subtila sätt uppmuntrar omgivningen omedvetet den sörjande att agera som om deras sorg har läkt. Detta sker samtidigt som sörjande människor vill och behöver bli hörda.

Tillfälliga lättnader

De flesta av oss har blivit socialiserade från tidig barndom att hantera sorgliga och smärtsamma känslor felaktigt lagrar vi denna känslomässiga energi inom oss.

En klichéartad berättelse illustrerar detta faktum väl. Ett litet barn kommer hem från förskolan efter att ha blivit sårat av de andra barnen på lekplatsen. Mamma, pappa, mormor eller någon annan vårdnadshavare säger: ”Vad har hänt?” Barnet svarar med tårar i ögonen att ett av de andra barnen var elaka. Vårdnadshavaren säger då välmenande: ”Var inte ledsen, här får du en kaka så mår du bättre.” På så vis lär sig barnet från en av dess viktigaste källor till kunskap den livslånga läxan att känslor kan hanteras med hjälp av mat.

Här följer några exempel över beteenden som, om de uppträder av fel anledning, kan ha en negativ inverkan på sörjande människor:

• Mat
• Alkohol och psykofarmaka
• Arbete och träning
• Shopping
• Sex
• Ilska

De flesta av dessa handlingar är inte skadliga i sig själva. De kan dock bli skadliga när de görs av fel anledning. Att bara äta en kaka bearbetar inte den känslomässiga smärta som en förlust orsakat. Att handla är ingen långsiktig lösning på den smärta som ett dödsfall eller en skilsmässa orsakat. Tvärtom kan detta ha en rakt motsatt effekt.

Sorgbearbetning

Dödsfall, separationer och andra förluster gör att en del av våra drömmar, förhoppningar och förväntningar på framtiden spricker. Det är normalt och naturligt att då gå igenom relationen och upptäcka en del saker som vi önskat hade varit bättre eller annorlunda. Saker vi önskat att vi hade sagt eller inte sagt. Saker vi önskat att den andra personen hade sagt eller inte sagt.

Oförlöst sorg beror nästan alltid på något okommunicerat av känslomässig natur. För att läka sorgen över en förlust behöver vi därför ta reda på alla outtalade och okommunicerade känslor i relationen. Därefter sätter vi ord på våra känslor och kommunicerar dessa. Att släppa taget och gå vidare är vanliga råd vid förluster. Skulle vi inte göra det om vi bara visste hur?

Sorgbearbetningen hjälper dig att bearbeta och förlösa smärtan och sorgen över dina förluster. Erfarenhet visar att du då försonas med det förflutna och känner frid. Ett annat resultat blir att du får en öppnare relation till dig själv och andra, samt att du får ny energi och livslust.

Individuellt

Programmet för Sorgbearbetning™ är en kurs i hur man bearbetar och förlöser sin sorg efter dödsfall, separationer och andra förluster. Kursen är utformad för att ge dig kunskap om hur du kan förlösa din sorg så att du åter kan delta helt och fullt i livet.

En väns eller anhörigs död, skilsmässor, ovänskap och konflikter, ekonomiska förändringar och sjukdomstillstånd är några exempel på förluster. Oavsett om förlusten inträffade nyligen eller för länge sedan kan den fortfarande begränsa ditt liv.

Kursbeskrivning

Under kursen genomför den sörjande sitt eget sorgearbete. Kursledaren ger instruktioner, men det är kursdeltagaren som gör arbetet. Kursen är ett sätt att förmedla kunskap och erbjuda stöd så att kursdeltagaren kan genomföra sitt sorgearbete.

Första kurstillfället presenterar vi oss kort för varandra, går igenom kursupplägget, delar ut kursmaterial och bok, diskuterar åtaganden och känslomässigt stöd, samt delar ut en första hemuppgift. Övriga sju kurstillfällen har följande upplägg; Inledningsvis går vi igenom dagens tema och besvarar eventuella frågor som kan ha uppstått sedan förra träffen. Därefter går vi igenom veckans hemuppgift. Avslutningsvis ges en ny hemuppgift och vi skiljs åt tills nästa kurstillfälle. Skulle frågor på hemuppgiften uppstå så ingår även möjligheten att ringa för vägledning.

Praktisk information

Kurslängd: 8 veckor
Omfattning: Ett möte á 60 minuter per vecka, samt cirka 2 timmar för hemuppgifter.
Kursledare: Se respektive kurs.
Plats: Se respektive kurs.
Avgift: Se respektive kurs.
Övrigt: Kursmaterial ingår. Kurslitteratur kan eventuellt tillkomma.

Copyright © Svenska Institutet för Sorgbearbetning 2003-2009. Omfattar alla rättigheter.

I parsamtal träffas vi under 90 minuter varje gång och det är vanligt att ses mellan 1-5 gånger.

Vanliga teman i parterapi:

• Hjälp med att hantera konflikter (barn, ekonomi, sex, hushållssysslor mm.)
• Kommunikationen fungerar inte
• Finns det överhuvudtaget några förutsättningar för en relation?
• Sexlivet har avstannat
• Vi/den ena av oss funderar på skilsmässa och vill få hjälp med en bra separation och god fortsatt relation
• Otrohet
• Svartsjuka
• Beroende/ medberoende
• Barnen flyttat hemifrån och vi vill hitta ny spänning i relationen
• Vill utveckla vår relation och ta den till en ny nivå
• Lever i en familj med bonusbarn och behöver hitta gemensamma former samt bra sätt att kommunicera med våra ex-partners

Även känslighet för smärta brukar reduceras, och man kan få förbättrad fokus. Ja, man kan faktiskt träna upp förmågan att själv styra över sin uppmärksamhet dit man vill, när man vill, i vilken situation som helst. Mindfulness kan också göra dig snällare. Man vet att bland annat den empatiska förmågan kan öka, att impulskontrollen kan bli bättre och att man dömer mindre. Bättre självkänsla och mer empati brukar även leda till förbättrade relationer. Man kan även utveckla sin emotionella intelligens och bli klokare/ smartare!

Man börjar ofta med att bli uppmärksam på- och medvetandegöra skiftet av tillstånd, för att tillslut medvetet kunna skifta medvetandetillstånd.

Mindfulness är en metod/ meditationsteknik, ett tillstånd (av icke-dömande medveten närvaro) och ett förhållningssätt. Metoden vilar på tre ben: meditation, kroppsskanning och lättare yoga/ medveten rörelse. Tillståndet är upplevelsebaserat, dvs kan bara upplevas genom egen upplevelse.

Förhållningssättet stärks av de nio attityderna: acceptans, att inte döma, tålamod, tillit, medveten strävan, nyfikenhet, att släppa taget, tacksamhet, generositet.

Andningen är central inom mindfulness. Andningen bor i det fysiska systemet och är viktig för den fysiska överlevnaden men fungerar också som en bro över till vårt känsloliv, till det emotionella. Andningen är alltså en bro över till alla fyra aspekterna av att vara människa.

Mindfulnessträning handlar om att lära sig att bli mer medveten om signaler (både från det yttre och från inre sinnen). När vi blir medvetna om dessa signaler kan vi välja hur vi vill tänka, känna och handla i olika situationer. Mindfulness är ett verktyg som kan göra det lättare att välja mer gynnsamma vägar till vardags.

De flesta av oss prickar in på några av dessa punkter, men om det är så att du bockar av väldigt många av dem så kanske det är dags att fundera över hur detta påverkar din livskvalitet, hur det är ställt med dina nuvarande relationer och din roll i dem. Finns det saker som behöver förändras för att du ska kunna blomma och må bra? För att kunna Leva Ditt liv.

Många sammankopplar ordet medberoende med att det måste finnas ett beroende med i bilden men oftast är det faktiskt inte så. Överanpassning är egentligen ett bättre ord än medberoende. Det handlar om ett beteende, ett livsmönster, som troligen skapades tidigt i barndomen och var ett sätt att anpassa sig, få bekräftelse, undvika konflikter eller känna sig älskad. Det var en överlevnadsstrategi som var nödvändig då (men vars ”tjänande-period” kanske börjar vara över).

Det behöver alltså inte ha funnits något missbruk med i bilden alls. Många gånger har det funnits något fenomen (exempelvis ett syskon som tog väldigt mycket plats eller en känslomässigt omogen förälder) som gjort att man börjat känna av- och känna in och trippa på tå som på äggskal. Man anpassar sig och vill vara andra till lags, man sätter andras behov före sina egna. Man anpassar sin kommunikation efter andra. Det man säger är inte det man egentligen menar, och det man egentligen menar vågar man inte utttrycka. Relationen till andra blir viktigare än det egna livet.

Man kör över sina egna behov och har till slut inte längre kontakt med de egna behoven och den egna innersta viljan. Många kommer till mig och söker hjälp med frågor som ”Vem är jag egentligen, vad vill jag egentligen?

Vi utforskar dina förutsättningar, kontakten med den egna viljan, självbilden och de kvaliteter som eventuellt behöver utvecklas eller förstärkas för att nå målet. Målet kan handla om vadsomhelst, alltifrån arbete och ledarskap till relationer och fritid, hobbys etc.